”Imorse sov min matte riktigt riktigt tungt. Sådär tungt så de nästan sparkar med benen i sömnen. Men jag var vaken! Och inte nog med det, jag hade också upptäckt att solen gått upp. Jag såg det för det lyste in en solstrimma på väggen även fast matte försökt dölja det för mig genom att vinkla för persinnerna. Men det stoppar inte mig! Matte måste räddas, jag vet ju hur besviken hon blir när hon råkat sova bort en fin dag så det var för hennes eget bästa som jag väckte henne vid nio!

När jag väl fått henne på fötter så tog jag fram mitt mest pussiga och gosiga utttryck (vems hjärta smälter inte det för) och ledde henne till ytterdörren. Hon gick lite vingligt så hon behövde verkligen guidning! Skynda matte ropade jag på henne – det är jättefint väder ute. Väl utrusandes genom dörren med matte i släptåg så kunde man se hur hennes bistra utseende började spricka upp. Nu gällde det att hålla henne på gott humör!

Mitt nästa plan i verket var att få henne att förstå att det här var en såndär ”den här dagen får jag inte missa dag” istället för en ”allt jag missat i skolan under veckan ta-igen-dag”. Så jag gick fot, gjorde alla mina behov, lekte med hennes vantar, och visade dessutom upp ett exemplariskt sitta kvar och stanna kommando (även om jag aldrig riktigt förstått vad den sista är tll för – men om det nu gör matte glad!)

Jag tror min plan har kommit i verket för hon tog en liten extra lång morgonrunda och lät en massa konstiga ljud medan hon riktade det där metallföremålet mot mig. Sedan sa hon ”Vi kanske ändå skulle åka till Fjällnora idag, det är ju så fint väder trots allt”.

Jag gillar min matte, ibland är hon riktigt riktigt lydig!”