Promenaden i lunsen var både lyckad och mindre lyckad. Under en väldigt trevlig lekstund vid en fin glänta i skogen lyckades jag kasta upp repleksaken i ett träd. Den gick naturligtvis inte att få ned trots mina ivriga försök att kasta ner leksak ett med boll ett och två. Nova tyckte däremot att den här leken var jättekul och kom fint med bollarna efter mina misslyckade kastförsök. Detta resulterade i ett reflexspänne mindre eftersom jag så brilliant tänkte att om jag markerar trädet med en reflex så kan jag med lite bättre redskap hitta igen trädet senare och plocka ned leksaken…. Meeen, eftersom jag så fint gick lagomt vilse i skogen och faktiskt inte har någon aning om vilken stig jag gick på kan det blir lite svårt.
Men förutom en leksak mindre och att jag fick gå 40 minuter längre än planerat för att hitta tillbaka så var det väldigt skönt att efter den här långa veckan få komma ut och röra på benen ordentligt med en glad och ivrig hund.

Jag och Nova i skidspåret
Igår var jag och Filip dessutom och åkte skidor hos hans föräldrar. Vi har ingen dragsele till Nova så hon sprang fritt vid spåren. Mysigt var det, men hade nog behövt en sele för att hon skulle bli trött, hon tyckte våran runda var alldeles för kort och undrade varför vi åkte mitt ute på ett fält hela tiden när man kan nosa efter spår i skogskanterna…..

Filip och Nova
Johanna har lånat ut sin sele nu så jag ska absolut prova, men funderar på hur jag ska börja med att lära in att dragandet i sele är helt okej, kanske ska börja först med att gå på sidan och så drar hon något föremål. Någon som har något bra tips?

Lite kyligt ute, så det fastnade snö!
Hälsa på små barn tyckte Nova med var mysigt, även om hon tycker det hade varit ännu bättre om de lämnat ifrån sig den torkade frukten!

- ”- Ge mig frukten!”